Att inreda med loppis, sovrummet tar form och ett nytt auktionsfynd

Ett auktionsinropat nattduksbord har fått flytta in i sovrummet. Vitmålat, lagom skavt och med marmortopp. 


Det ska få sällskap av ett annat med marmortopp som just nu står och dammar i garaget. 

Denna blivande skönhet ska få bo på andra sidan sängen där Frank nu har sin spjälsäng. I väntan på att han ska sova i eget rum så får det dock hänga i garaget en stund till.

Jag spanade igenom sovrummet här om dagen när jag låg och nattade Frank och reflekterade över hur vi kommit långt med vår stil i att inreda med loppis. På denna bild är det lättare att räkna upp vad som inte är loppat faktiskt...


- Det blåvit-randiga påslakanet. Men det har någonstans mellan tio och femton år på nacken och köptes av mig till min första lägenhet. Så det borde vara närmare femton år då. Väl använt och i toppskick än.
- Kaktusen är nyköpt. Med mina svarta fingrar är detta ett försök till att få något levande att överleva min vård. 
- Spjälsängen som skymtas var nyköpt från IKEA men sedan målad grå av mig när jag väntade Märta. Så nu återanvänd till Frank.
- Nya prydnadskuddar från IKEA och deras "FULLVIKTIG" Social Entrepreneurs-kollektion. 

Men det är det. 
Återbrukat, återanvänt, loppad med mera är:
- Det vita överkast loppade jag för några veckor sedan för en hundring på Röda Korset.
- Den vita sängkappan av mig sydd av gamla överkast 
- Sänggaveln är omklädd med ett loppat tyg från Myrorna och resterande syns nere i fotändan.
- Sängen och sänggaveln (då svart) köpte vi på Blocket
- Lampfot och skärm är loppade och jag har två av dessa. En till varje sängbord sedan.
- Karaff och glas är second hand 
- Och sängbordet som sagt nyinropat på auktion här i Linköping hos Gomér och Andersson

Att inreda med loppis är underbart. En egen personlig stil och så långt ifrån massproduktion som det går, samtidigt som trender går att följa och en modern känsla går att få fram. En måste bara ha lite fantasi och kreativitet. 
En får inte ha bråttom heller. Men varför stressa?

Klädförvaring i sovrummet

 
 
Vi fortsätter lite spaning på förändringaren i sovrummet som växer sig fram sakta men säkert. 
När vi lämnade källaren och kom upp oss en smula på övervåningen så tog vi i stort sett bara med oss det pick och pack vi bott med där nere i mer än ett halvår. Inget var egentligen mer klart på övervåningen än väggar och golv. Klädförvaring, dekoration, gardiner med mera. Allt sånt saknades. 
I källaren såg just vår klädförvaring ut såhär:
 
 
När vi flyttade upp blev det såhär:
 
 
Samma lika, liksom. Men nu när sänggaveln  är på plats och dess loppade tyg blev laxrosa, liksom taklampan  och prydnadskuddarna så kändes linneskåpet vi ärvde med villan som klippt och skuret för just vårt sovrum.
Jag har älskat det sedan dag ett men vart osäker på färgen. Nu känns till och med färgen rätt. Tänk vad lite tålamod och lite vänt kan göra.
 
Så här såg skåpet ut när jag först såg det.
 
Supertungt som det är har det flyttats runt millimeter för millimeter under renoveringen. I och med att jag vart gravid och inte fått bära tungt under störrre delen av vår renovering kunde vi inte lyfta det åt sida. Och att bära upp det på vinden eller liknande kändes inte som ett alternativ hur som helst. Det var bättre att hålla det på vad jag trodde skulle vara rätt våningsplan och flytta runt det smått allt eftersom. Här står det i vad som idag är barnens lekrum. Vi fick tillslut ut det i övre hallen och sedan in i vårt sovrum nu.
 
 
När vi var på visning i villan såg väggen där skåpet nu står ut så här
 
Och idag ser denna vägg ut så här. Klädställningen har flyttat in i vårt klädkammare och skåpet slukar nu en massa pinaler och lite vikbara kläder. En viss förvandling, så säg.
 
 

Liknande inlägg

Trä-tvings-bokstödet och annat tingel tangel

Så här bidde bokstödet av den gamla trätvingen som jag loppade för tjugofem riksdaler i tisdags.

 

Den hänger just nu ihop med de enda böckerna som är framme. I sovrummet. Resterande bor ännu på vinden och väntar på att vardagsrummet ska bli målat och en bokhylla ska byggas. Sen får de också flytta ner. 

 
 

Övrigt som syns på bilden är en kaktus i en gammal stor konservburk som kruka. 
Jag har införskaffat en del kaktusar nu i hopp om att de ska överleva i min vård. Inte många blommor som gör. Konservburkar har jag även de en hel hög av i alla möjliga storlekar efter ett bröllop jag dekorerade för två år sedan. 

Gaah! Det påminner mig att jag ännu inte visat vårt bröllop heller. (Antecknar mentalt)
 
Spegeln visade jag ju för några dagar sedan. Det senaste DIY-projektet. 
 
Eiffeltornet loppades i Dalarna för några somrar sedan. Jag har flera i olika storlekar. Några från loppis och några från Paris marknader. Detta står framme för att Richard friade till mig just i Paris.
 
Den blå stenen kommer från landet och är en slaggsten. Då vår gård är en gammal bergsmansgård där järnmalm bröts i skogarna runt omkring så finns dessa överallt i byn. Det är en restprodukt från produktionen. Det vackraste restprodukter jag vet. Härligt när någonting som egentligen bara är skräp blir så fint.
Hela vår lada, som vi för övrigt hade bröllopsfesten i, är uppmurad av denna typ av sten. På kvällen när solen lyser på fasaden så skimrar hela den i turkost. En av de vackraste vyerna jag vet. 
 
Eiffeltornet och slaggsten är symboler just från vårt bröllop. De var en del av dekorationen på borden. Nu står dessa två exemplar i vårt sovrum.
 
Lampskärmen i taket är även den loppad och jag vet att jag nämt den tidigare i ett inlägg. Det finner du här.
 
Marmorplattorna som allt står på kräver nästan ett inlägg för sig själv senare. När allt fallit på plats mer. Jag utvärderar ännu detta projekt som bara är halvfärdigt. Jag återkommer.