Varma fötter och en mindre matta

(null)
 
Äntligen! Som jag har letat och letat. Efter en liten badrumsmatta till entréplans WCn och äntligen sprang jag på den potentiellt rätta i färg och stil. Men den var för stor. 
Jag köpte den ändå, den kostade bara femton riksdaler hos Myrorna, och tänkte att jag kanske kunde förminska den. 
Väl hemma kom jag på att istället för att repa upp den och knyta om fransarna (hej tidskrävande pill och ryggknäckande pul) kunde jag klippa ner den till önskad storlek och sy på ett kantband av mörklblått jeanstyg.
 
 
 
Jag sparar alltid på gamla utslitna jeans för att kunna återanvända och återbruka dem i olika projekt. Jeans är en stor miljöbov med enormt negativ påverkan, så att slänga dem för ett hål på knät är big no no! Lappa och laga, lappa och laga igen, återbruka eller skänk till välgörande ändamål. För bara mängden vatten som går åt till att odla bomullen är galet hög och ofta används riktigt snuskiga kamikalier vid infärgningen. Kemikalier som är farliga för dig och mig som konsument och då självklart ännu värre för dem som jobbar med det. Cancer- och allergiframkallande bland annat. Så låt jeansen du redan har leva länge (tvätta bara om du måste, gärna då på låg temperatur och undvik sköljmedel och torktumlare) och tänk ett varv till innan du köper nya. Och köp dem då gärna second hand!

Senast jag återbrukade våra gamla jeans var under vardagsrummets fåtöljprojekt...
 
 
När jag sprang på fåtöljerna på loppis så såg de ut såhär...
 
(null)
 
Och slutprodukten blev...
 
(null)
 
Viss skillnad va? :)
Här använde jag just ett gäng slitna jeans med hål vid rumpa och gren, som var beyond räddning. Redan lappade och lagade flera gånger om men som ändå höll på att falla ihop. Byxbenen var dock hela, då dem använde jag.
 
(null)
 
Ett fantastiskt slitstakt och bra tyg att ha under dynorna!

Nu har jag gått lös och fixat med mattan. Ett par byxors ben blev här också använda. Nu gjordes de till remsor som syddes ihop till en enda lång bit för att sedan kanta den nu något mindre mattan. Mycket mer lagom i storlek. Lilla WCn är nu redo för hösten och det kalla golvet gör mig inget. Händerna kan tvättas i det loppade handfatet utan att fötterna behöver frysa. Där ligger nu denna lilla fining. 
 
 
 
(null)
 

Gummigutta, igen.

Okej för er som inte är östgötar tror jag att gummigutta är ett nytt ord va? Det var det för mig när vi flyttade hit. Där jag växte upp kallade vi det kludd, klutt eller helt enkelt häftmassa. Ordet finns dock med i SAOL! 👇

 

Jag hittade denna roliga sida och bild som visar på än fler dialektala varianter, även för andra ord.

 
bild: Lingvistbloggen 

Gummigutta. Som jag älskar denna produkt! Om du missat ett tidigare inlägg om hur jag blivit påkommen av mannen min (som är den mer noggrana) vid en tvivelaktig användning i vår förra lya så finner du det här och här.

Renovering och inredning med gummigutta är inte att förakta och tänk så glad en blir när likasinnade hittas. 
Vi målar dörrar, lister och foder här hemma för fullt nu och när jag målartvättade alla ytor kom jag till den lilla WCns dörr på entréplan. Där mitt på dörren sitter denna unge lilla skvalare.
 
 
 

Jag var beredd på att den satt med limm eller spik som då skulle skada den vackra spegeldörren när jag pillade bort den. Men se! här har en själsfrände och gummiguttaälskare vart i farten!

 
 

Stor älsk på den! 

Smått och oplanerat som glädjer

Ibland faller det bara på plats. Helt oplanerat. Sådär härligt när det bara klaffar. Du hinner med bussen precis, får ett leende och hej från ett span, finner ett länge efterspanat plagg på rean eller vad det nu kan vara som gör just din dag. 

Här hemma handlar det ju allt som oftast om loppisar på ett eller annat sätt. Fynden från igår, sommarens bästa fynd eller som nu två små pallar som passar in som i ett pussel. 

I badrummet och på den lilla toaletten har jag fyndat två små pallar för barnen att kunna stå på när de tvättar händerna. Men när de inte används är det skönt för oss vuxna att inte snubbla på dem och då kunna ställa dem åt sidan. Och det är då som jag upptäckte hur förträffligt just dessa bara föll på sin plats och klaffade sådär kalasigt.
 
Den röda som står i badrummet, där fler små detaljer i rött finns, glider så snyggt in mellan väggen och badrumsmöbeln. En möbel som är fastmonterad i väggen och som vi vid montering inte hade den blekaste aning om att vi då skulle ta hänsyn till en pall för också. Då pallen fyndades efter att badrummet stod klart. Det blev bara så rätt.
Den blå pallen som står nere på den lilla WCn glider likaså så snyggt in i ett hörn som milimeteranpassat ser platsbyggt ut för pallen. Eller pallen för hörnet. Men icke. Det är även det bara sån där ofantlig tur och kanske mening att det var just dessa pallar som skulle flytta hem till oss.