Lite nyår, lite bubbel, lite glitter

(null)
Godast morgon! 
Sovit gött hoppas jag! Vi är fortfarande julelediga och kämpar just nu på med att vända tillbaka dygnet. Ett bekvämt bekymmer samtidigt som det är dösvårt! Bästa sättet är att som idag boka in optikern arla morgonstund. Jag har lite saker som känns bra att checka av nu innan jag börjar jobba om lite drygt en vecka. Som optikern, tandläkaren och även kanske doktor husläkaren. 
35 bast var väl ingen ålder kändes det som tills någon sa att mina spända käkar kan ha att göra med tandgnissling nattetid. Hej kommande bettskena månne? Haha, Tantpoäng deluxe! Hoppas att det är detta som krävs dock för att slippa ont. 
Har det nya året vart snäll med er so far? Vi har mest strosat i mjukisbyxor, familjehängt och städat undan kalaset som begav sig här hemma. Det tog tre dagar i  s l o w m o t i o n  att komma tillbaka till någon typ av grundordning. Pöh! Så värt det dock! För ack vad skoj och mys det var!
Vill du kika lite bilder så följer det här...
(null)

(null)

(null)

(null)
Dukningen bidde av två loppade dukar från Myrorna a 50pix. Tanken var först att jag skulle färga dem mörkgrå. Jag ville ha en enhetlig mörkgrå färg men var inte sugen på att betala en femhundring för en linneduk som inte skulle täcka vårt långa bord och än mindre då en tusenlapp för två som istället skulle bli lite för långa ihop. Snål? Kanske! Men sen går jag ju också så igång på att DIY-lösa mina idéer till en billigare peng så dessa från Myrorna skulle bli perfekta.
Men se det bidde inte som jag önskade! Trotts lin- och bomullsblandning i dukarna så fäste inte färgen som trott och hoppats. Jag vet inte vad jag gjorde för fel. Dukarna kom ut i en nyans mörkare men fortfarande mönstrade.  (null)
Och så fick de nu förbli. Vid en snabb provdukning av två kuvert så kände jag att det skulle bära ändå. 
Känns dock hemskt att ha spolat ut en massa färg i onödan! Suck! Inte alltid det blir bra trots att en försöker göra rätt och inte köpa nytt.
Min vision var grått, rosa, silver och guld i dukningen. Några gamla servetter i beige som jag loppat för många år sedan tänkte jag att jag kunde färga rosa och denna gång då naturligt! Rödbetor (ekologiska!) blev vägen men se även här gick det galet snett!
(null)
Den beiga ursprungliga färgen
(null)
Ner i rödbetsbadet
(null)
Och färgen tog sig fint.
När jag plockade upp dem och var nöjd med kulören var de så fint och dovt puderrosa. Men mitt i all förberedelse, stress och jonglering av  hjälpsam Frank vid fötterna och mest av allt att jag förlagt mitt huvud någonstans (kanske kvar i Stockholm efter jul?) och inte läst på tillräckligt så slängde jag in dem i tvättmaskinen för att tvätta bort överflödig färg. Hej då ALLT rosa! Välkommen tillbaka beiga tyg och hej hög tid att tänka om, klockan fem i dags att gästerna ska dyka upp. Inte alltid så välplanerad och välorganiserad. Nop! Dubbelsuck.
Men vitt är ju också fint! tänkte jag och sprang upp och hämtade min loppade samling linneservetter som vi hade på vårt bröllop i #slaggårn och som även används titt som tätt på Thanksgiving och andra bjudningar. 
(null)
Och förrätten gjorde sig finfin till denna dukning. Löjrom! Say No more! 
Dukningen i övrigt bestod av mina loppade mässingsljusstakar, de små loppade gamla senapsglasen som vi glöggat i nu, mina ärvda silverbestick som vi kör med till vardags, loppade glas och ärvd kaffeservice. Nyköpt blev en påse glittriga stjärnor i guld och silver för trettio spänn och en knippe tulpaner. I övrigt klippte jag ner en redan befintlig bukett som var påväg att blomma ut. Funkade perfekt!
På bordet la jag också ut mina loppade gamla alfapetsbokstäver som jag gör smycken av, skrev ut GOTT NYTT ÅR på bordet och ställde fram två glasaskar fyllda med bokstäver, om någon ville knåpa ihop ett meddelande själv. 
(null)
När vi käkade mumsig förrätt och drack bubbel till (varför vänta till tolvslaget va?) så kalasade våra små stora tjejer (Märta och två tjejkompisar) i sig sin huvudrätt Rallykorv...wroooom-fort! 
(null)

(null)
För att sedan bege sig ner i källaren med filmmys. Nästan nakna! Att hänga i bara trosorna ihop. Så goa! Finklänningarna var på i cirkus två och en halv minut från att gästerna anlände. Sen drog tjejerna av allt, sprang nakna, i trosor, i Elsa- och Annaklänningar och andra utklädningskläder. Bekväma, sig själva och samtidigt i en fantasivärld. (null)
En var nästan lite avundsjuk iklädd prickiga strumpbyxor och loppad glitterblåsa i A-linje från 60-talet.  (null)
(null)

(null)
Klänningen köpte jag när jag var gravid med Frank och kunde då inte prova den. Men jag anade och hoppades att den skulle passa och oh yes! nu gick det!
(null)
Matlagningen fortsatte och vi hjälpes alla åt! Vi var tre familjer som firade ihop och hade delat upp rätterna mellan oss. En familj på förrätt, vi körde huvudrätt och den tredje familjen gjorde efterrätten. 
Jag hann inte med att fota allt. Och vissa rätter var heller inte fotovänliga (läs vår huvudrätt då upplägget blev katastrofal) men ändå god. Men spana in en av efterrätterna...
(null)

(null)
Ballerinakakor mixade med färskost som sedan formats till bollar, chokladtoppats och dekorerats. Eh...mums! I kvadrat!!!
(null)
Innan tolvslaget körde vi vuxna en Intro-tävling med låtar på Spotify. Galet kul! Och svårt, för det skulle inte vara rätt låt utan grupp/artist som svar. 
Och det gjorde att det både grubblades...
(null)
...och flabbades när poletten föll ner.
(null)

Av lappen nedan på bordet av dömma så sopade en laget mattan med det andra, smokingflugor rök och servetter torkade svett ur pannor på tävlingstaggade deltagare.
(null)
Sen preppade och peppade vi för tolvslaget.  (null)

(null)
Körde ett klassiskt champagnetorn av loppade små kupor. (Men vi hade nog behövt fler eller staplat annorlunda för det nedersta lagret blev utan bubbel.) 
Och vi spanade fyvrkerier genom fönstret (då några tjejer tillslut fått på sig lite kläder igen, och andra inte (Märta))
(null)
Balunsen pågick fram till två-tre-tiden och sedan körde jag och Richard en snabb undanplockning av det värsta...
(null)
...slängde oss i soffan (och fåtöljen), läste ikapp lite Gott Nytt År-sms, såg Grevinnan och betjänten (som sig bör!) och bara va en smula.
(null)

(null)

Bra avslut! Bra start! ✨

Vallastaden

Idag hänger vi i Vallastaden hela familjen. Märta projektleder hela schemat och pekar med hela handen vart vi ska gå och vad vi får se.

Jag är glad att få hinna med några av mina guldkorn som jag trånat efter. Som Stångåstadens loppisinredda lägenhet "Härligt och hållbart" i Plusenegihuset av Martin Kihlberg från ÅWL Arkitekter. 

Ett ljuvligt inspirerande hem! 

Kön till lägenheten vars väggar är flyttbara. Tyvärr var det inte görbart för oss med två barn med spring i bena...

En latmask, en hemmafru och ett husmorstips

Som den goda hemmafru en nu är så är det väl inte mer än rätt att silvret ska putsas. Utöver att maten ska lagas, hemmet ska städas och barnen ska vara prydliga och väluppfostrade. Och allt detta på mitt/kvinnans ansvar va?! 

HA! Så långt ifrån min vardag och vårt liv. Även fast det är jag som är hemma just nu och då per automatik tar mer hand om hem och barn så delas det här så långt som möjligt lika. 50/50 på det mesta, men det är absolut inte nitiskt. Vi låter varandra välja lite efter vad en tycker är kul, har fallenhet för och efter intresse. 
Richard pular gärna med bilen och jag tvättar mycket gärna (för att få färkoordinera garderoben sen (sjuklig böjelse)). Richard lagar godare och bättre mat än vad jag gör (tycker vi båda!) ☺️ men jag målar hellre vilket han verkligen avskyr och hatar. 

Men ibland måste en ju även göra sånt som inte är kul. Idag var en sån dag. Idag har jag putsat silvret. Eller nja putsat och putsat...snarare tvättat.
I några av mina gamla böcker som "Boken om allting" och "Den goda husmodern", finns fantastiska sidor om allt mellan himmel och jord. Här finns receptet för en snabbputs som föll mig i smaken. 
Vi använder mina gamla ärvda silverbestick till vardags. De har ingraverat den gamla släktingens, tillika mina, initialer och är för vackra tycker jag för att bara åka fram på högtider. Livet är en fest. Varje dag värd att fira. Så varför inte sätta lite silverbestick-kant på tillvaron! Varje dag.

Men besticken blir lätt flammiga och mörka i tonen, kanske också för att en kör dem i diskmaskinen, och helt ärligt har de även aldrig putsats av mig. Jag har inget emot en viss flammighet. För välputsat och perfekt faller inte mig i smaken. Jag gillar när saker är lite kantstötta, ordentligt och ofta använda. Det lyser av kärlek då. Att saken älskas och är väl använda. Självklart ska det vara rent och fräscht. Det är en viss balansgång här. Men det behöver inte vara strålande och skinande. Förstår ni hur jag menar?
Så med den känslan i kroppen och en ickeönskan att sitta och putsa varje bestick för hand men ändå få dem lite mer skinande så var detta husmorsknep deluxe extra välkommet för en latmask som jag. 

Vad som behövs är en kastrull med vatten, bakpulver, lite salt och aluminiumfolie som knögglas ihop till en boll. That's it! 

Vi åt fiskgratäng i tisdags så jag hade diskat av lite folie som använts för att inte gratängen skulle brännas i slutet av gräddningen. Perfekt att inte ens behöva slösa med ny utan kunna återanvända denna.
Jag tror det gick en reklam på TV Shop när jag var lite där det krängdes en superduperspeciell matta som las i vatten och trollade silvret rent. Men det torde vara en relativt dyr peng att betala för exakt samma resultat (minus den säkerligen finfina förpackningen som TV Shopsmattan kom i). Såhär i efterhand känns det som samma lika.

Jag kokade upp vattnet, la i foliebollen och skedade i lite bakpulver och salt. Lät blandningen lösa sig och testade sedan med att lägga i en silversked. Det tog bara några sekunder innan förändringen skedde. Spana in resultatet 👇

Supernöjd över resultatet har jag nu betat av nästan alla bestick. De stora serveringsbesticken kvarstår bara. Men eftersom jag befriande nog inte strävar efter att vara den perfekta hemmafrun så får de låta vänta på sig lite. 😉