Hello helg. Goodbye för snabbt.

(null)
Första helgen hemma på väldans länge och den har spenderats förstklassigt. Med familjehäng, parklek, god mat och fika.
(null)
Det finns bra sätt att anfalla en munk och så finns det ännu bättre. Att enbart bita loss glasyren. Heja Bobbo! 
(null)
Lördagen fick vi lite spontant för oss själva som ni som följer min instagram sett. Barnens faster och hennes pojkvän hämtade Myran o Bobbo för museibesök. Vi hängde hemma, städade, påtade i trädgården och tog hand om tvätt. Kanske inte låter som väl investerade timmar men det var så görhärligt att komma ikapp och få det fint hemma. Slänga gamla vissna blommor, tömma diskställ och ta tag i högen av tvätt som skulle strykas. Resterande helg blev så mycket mysigare med ett hem i harmoni. Eller kanske mer jag i harmoni på grund av ett hem i ordning.
Rich lagade anka på kvällen och vi bjöd hans syrra och poljkvän på krubb som tack för att de gett barnen en toppendag.
(null)
Idag har jag provat lite olika vintageplagg jag har i garderoben. Nya kombinationer och varianter. Allt med nästa helgs bröllop i tankarna. Jag tror att denna kjol är valet. 

Hoppas ni haft en skön helg!
Här väntar nu lite häckplantering vid staketet.

Drömmen

Lite såhär. En spricka mellan små vackra franska hus på landsbygden

(null)
Med spindelnät i taket

(null)
I en överbelamrad lokal. (Men det kan aldrig bli för mycket)

(null)
Bland vackra gamla speglar och ur

(null)
Omringad av de charmigaste gamla möbler som har en historia de bara längtar efter att få skvallra om i ett nytt hem. Och längtar efter någon som vill lyssna.

(null)
Där lysrör blandas med naturligt dagsljus

(null)
På en rörig gård där inga saker plockas in för natten

(null)
Här är mitt hjärtas framtida butik. Och liv. Där jag sitter med vänner, nya och gamla bekanta, kunder, familj och djur.  En salig kärleksfull och rörigt härlig blandning. Samtal om livets fina över en espresso eller ett glas vin. 
Precis såhär. Mental note. Vision. Dröm. Målbild. Någon gång i livet - en kommande verklighet. Precis så!

(null)
Var tvungen att fota mig i spegeln här för att aldrig glömma eller förtränga. Hit ska jag. Den känslan!


Hur var det här då?

(null)

Å som jag tänkt på detta. Fram och tillbaka. Hitan och ditan. Ska en lägga ner, axa upp, börja om, ta en annan vändning? Men istället så försvann jag bara.
Nytt jobb gjorde att energi och fokus hamnade just på jobbet. Och tur är väl det. Och som en liten parentes och info så trivs jag och mår så bra där! 
Försvinnandet eller frånvaron här var vad jag trodde, tänkte och lite planerade. En mäktar inte riktigt med 100% överallt. Men att försvinna helt en så lång tid var aldrig planen. 
Och ju längre tiden gick desto klurigare blev det att ta sig i kragen, uppdatera och skriva. Hela bloggen blev så avlägsen. Vad som var en så stark del av mig amputerades plötsligt. 
På kvällarna och helgerna har allt fokus legat på familj och hem. Riktigt ljuvligt att bara vara här och nu. Nyttigt!
Men de senaste veckorna har jag skrivit flertalet inlägg i huvudet. Men aldrig kommit till skott att faktiskt göra det dock. Nåt skaver och gnager. Vart ska en ens börja? Och det har verkligen känts klurigt och kluvet. Så mycket har hänt. Fast ändå inget. Så många loppisar har besökts, så många idéer har kläckts fast samtidigt har allt stått stilla. 
Tankarna har snurrat som en tornado. Ska en ens göra detta? Blogga? Varför? För vem? Skit samma! Sen kommer nästa tanke Jaa! Det är kul! Ni läser ju! Och så tillbaka. Men inte ska väl jag?! 
Pöh! Så tröttsamt. Ni skulle bara veta hur en fightas med sig själv ibland.
Sen plötsligt så slog det mig som på huvudet. Ikväll. Kör bara! 
Att förklara behövs inte alltid. Det är ju svårt ibland. Ni hör ju! Speciellt när en själv inte ens sitter inne med svaren och rett ut det inombords. Risken är ju bara att det blir svamligt. Öh...(som ovan!) :D
Men ni får ta det för vad det är och blir. För vem jag är. 
Då en knappt vet vart det ska börjas så struntar vi i någon typ av kronologisk ordning. Vi åker bara. 
Så säg hej igen till en loppisgalning som inreder och renoverar sitt hem genom andra-eller ännu hellre femtehandsfynd. En som lider av klimatångest och försöker dra sitt strå till stacken men även liksom känner sig  drunknad bland borden och måsten. En som är en hejare på att se möjligheter i gamla saker och ge dem en ny chans. En som så nyfiket vill lära sig mer om ett hållbart liv. 
Så varmt välkomna tillbaka till Ett Hållbart Hus. Ett Hållbart Hus 2.0 kanske? Eller Ett Hållbart Liv. För mig. För världen. För oss.

Avanti!