Barnens bistro

(null)
Taket är på plats! Den randiga loppade tygbiten har genomgått sin förvandling till typiskt marknadsståndstak med en touch av fransk bistro.
(null)
Upphängningen är gjord av två second hand’ade gardinstänger i mässing för en guldpeng, lite snöre vi hade liggandes hemma och två krokar en rotade fram i garagets alla lådor.
(null)
Det som bidde nyköpt är två gardinsstångsupphängningar. Två krokar som sitter på väggen och som den ena gardinstången ligger vilandes i. Efter tre veckors intensivt och aktivt letande på stans alla loppisar och second handbutiker utan passande funnen modell så kastade en in handduken och begav sig till ett större och välsorterat varuhus känt för sina platta paket. En går ju dock aldrig där ifrån med enbart det som stod på inköpslistan. En debiteras ju 500 pix på något konstigt sätt bara bygget entras. Ljus, ljus, ljus och LEDlampor brukar framförallt snabbt fylla upp korgen. Så de för nitton spänn små gardinkrokarna fick sällskap hem och väl var kanske det. För här tänds det ljus för fullt, jämt och hela tiden. Så att säga. Kanske också som sig bör, så här års.  
(null)
Barnen älskar köket och leker här varje dag. Märta konstaterade att en lampa vore på sin plats, så det är vi på jakt efter nu. 
Dock har detta nya tak redan åkt ner och råkat ut för saxen efter att dessa bilder togs
(null)
Anledningen är scenbygget intill som tar form och fart. Taket bidde lite för brett för att scenens kommande gardiner ska få plats. Det blir för tight, lite kaka på kaka. Fem ränder, det vill säga en av de fem vågorna, har fått ryka och är borta redan.
Då en inte är känd för att jobba med på millimetern detaljerade ritningar utan har en vision i huvudet och mer skjuter från höften så blir det fel ibland. Fast fel är fel ord. Allt växer fram och nästa steg eller justering visar sig allt eftersom. Kanske inte det bästa sättet att planera och projektleda ett bygge proffesionellt. Men nu är vi på hemmaplan och bygget sker mellan 11.30 och halv tolv. Typ. Med barnen med i processen. En på höften eller snattandes hammaren, en annan tjoandes och showandes på scen eller i full fart med att sälja kakor. Härlig action! Fullt ös och bös! Så att ens få upp taket under dessa galna förutsättningar känns som en bedrift och vinst i sig. 

Polkaränder och marknadsstånd

Jag vet att jag tjatar. Men gällande återanvändning, second hand och återbruk  kan jag inte tjata ihjäl mig själv (eller er hoppas jag)! För jag fullkomligt älskar det så. Jag älskar när saker jag söker i detalj plötsligt finns där. Ge det bara lite tid, träna ögat att se möjligheter och våga tänka utanför boxen. Jag älskar att jag belastar miljön mindre. Att jag inte bidrar till vad nyproduktion gör med miljön. Att jag istället bidrar till ett mänskligare samhälle då många second handbutiker hjälper människor ut i arbetslivet och arbetar för integration. Och visst är det även trevligt för min egen ekonomi då jag finner det jag söker för en billigare penning. 

(null)

Mitt senaste fynd är på pricken exakt vad jag letat efter i två veckor. Ett randigt tyg i vitt och rött som ska bli ett typ av tak i marknadsstånds-variant till barnens café i lekrummet. Detta bidde mitt för 25 spänn.

Inspirationsbilden från Pinterest är denna:
(null)

Jag visste att IKEA har detta randiga tyg i sitt sortiment, men bara i gul/vitt nu. De har haft andra färger men just nu är det bara detta. Jag ville ha röd/vitt för att det skulle passa med andra röda detaljer i caféet. 
Så efter att ha sökt med ljus och lykta på loppisar och i second handbutiker utan resultat så hängde plötsligt mitt tyg där. På Myrornas nyöppnade julavdelning. Och tyget är från IKEA. Ha! Från den gamla kollektionen. Hur bra? Och till och med i perfekt storlek. Jag förundras nästan själv. Behöver bara klippa bort 4 centimeter på ena sidan före fållning. Fantalastiskt! 
Så nu är jag som tidigare nämt på jakt efter gardinstänger och upphängningskrokar då min montering av det polkarandiga marknadsstånds-taket kommer se lite annorlunda ut i jämförelse med inspirationsbilden.
To be continued, helt enkelt!
(null)


En sockerbagare

"Precis som på ett riktigt kringelställe, mamma!" 

(null)
Så löd ett glatt rop från Märta när en kringla nu kommit upp på väggen i lekrummet, vid cafédelen.  (null)

Min plan när jag hängde tavlorna bakom det lilla köket var att en gammal konsol som vi fick med huset (som hittades ute i det gamla fallfärdiga skjulet dit lekstugan nu flyttats) skulle få plats och i konsolen skulle en kringla hänga. Precis som på ett konditori! Jag sparade således en liten bit vägg mellan dörrposten och anslagstavlan för vad som i mitt huvud kändes lagom stort. Jag gick sedan och fnulade i flera dagar på hur jag skulle göra denna kringla. Trolldeg tänkte jag skulle bli ett bra materialval men innan jag ens hann sätta fart med degen så sprang jag på något ännu mer perfekt när vi var på loppisrace. En kringla! Färdig. I rätt storlek. För en tio. Flätad i halm.
(null)

Vi var ute efter att reka utbudet av adventsljusstakar eller elljusstakar nu när vi fått till fönsterbrädor, men fann inga som tilltalade oss. Istället hängde en halmkringla i julskyltningen. I perfekt storlek att passa med konsolen och upp på väggen. 
(null)

Jag fullkomligt älskar när saker jag letar efter bara dyker upp rakt framför mig. Bara jag inte har bråttom och ser möjligheter i saker så finns de oftast där. Mitt framför ögonen på mig. 
(null)

Med lite färg som vi hade i skåpen, koppar på kringlan och vår grå köksfärgen konsolen, så hänger den där nu perfekt och bjuder in till att testa barnens cafés bästa bakelser.

(null)