Slaggårdsbröllopet - del 2

Nä men hörrni, det är väl hög tid med en fortsättning kring vårt bröllop i Slaggårn. Tycker ni inte? Om du missade den första och lite skitiga delen så finner du den här. Nu följer mer lite med fix, trix, förberedelser och loppade dekorationer.
 
Vi börjar med självaste lokalen. Vår Slaggård. En byggnad så ljuvligt vacker i sig sjäv att för mycket dekor inte behövdes. Spetsgardiner i all enkelhet vid fönstren, belysning på rätt ställen och lite vimplar. Det var väl i stort sett det hela...
 
 
 
 
 
...eller NÄ. Verkligen inte faktiskt, även fast just de tre detaljerna var stora och viktiga. Ljuset framförallt. Där satsade vi på två rejäla strålkastare på övervåningen som lyste upp hela det vackra bjälklaget i taket samt släppte ner lagom lite ljus till oss nere vid borden. Även två ljusslingor, en mellan borden i mitten av lokalen där kossorna tidigare fick sin mat och sedan en över baren. Dessa dekorerades med små loppade gamla lampskärmar i blandade färger.
Mer sanningsenligt om dekoren är faktiskt att vi åkte till landet var och var annan helg med busslass fulla med pynt och pinaler. Böcker, rivjärn, små dalahästar och eiffeltorn, tårtfat och barnmatsburkar och stubbar. Listan kan göras lång.
 
Scenen byggdes, pyntades och ljussattes. Tur man har en musiker till far som höll i alla detaljer för det. En skön sak att få deligera iväg. 
 
 
 
Dekoren skapade jag punktvis på borden med tallrikar tillsågade av en stubbar. På dem las böcker i vitt och blått och ett rivjärn, som agerade ljuslykta, tog plats tillsammans med en barnmatsburk-vas med spretiga ängsblommor och ett eiffeltorn, en dalahäst och en blå slaggsten från orten.
Eiffeltornet är en symbol för att vi förlovade oss i Paris och dalahästen samt slaggstenen för att vi gängade oss i Dalarna. Övriga detaljer var bara för att de var vackra. Ensamma som de var, och ihop.
 
 
 
En gammal del till en trasig kökssoffa, som jag fann liggandes i ve´bon´, målade jag med griffelfärg och hängde ovanför ingången till Slaggårn.
 
Griffelfärgen åkte fram på fler ställen. TIll barmenyskyltarna och även för dagordningen med en stor skylt som hängde med runt i trädgården.
 
Jag målade varningsskyltar. Inte för barn utanför bröllop! Eftersom vi har en väg som går precis genom gården, mellan våra hus. 
 
Och vi byggde ett handfat av ett vackert gammalt bord med svarvade ben som fanns på landet. Bordsskivan avlägsnade vi försiktigt och ersatte tillfälligt med en spånskiva som vi sedan sågade ut en plats för handfatet i. Trädgårdslangen kopplades på och vipps så fanns det möjlighet att tvätta händerna utanför de två bajamajor vi hyrde in. Närmare nittio gäster krävde lite mer lätta på trycket-möjligheter än vårt dass.
 
 
På väggarna hängde bilder från hur det såg ut när vi började röja ut Slaggårn samt bilder på hur hela gården renoverats sedan 70-talet av Richards farmor och farfar. Från jordstampade golv till dagens vackra skick.
 
 
Det får nog bli stopp här för denna gång. Nästa gång kikar vi vidare på en loppad brudklänning och självaste dagen. På dagen. 
 

Dassiga bilder, 1800-tals porr och andra skitgubbar

Vår dalasommar sa swish och nu sitter vi redan i bilen påväg till Gotland för några dagar med min mor. Jag ser fram emot mysigt umgänge, god mat och upptäcktsfärder med massvis av loppisar. 


På landet hade vi sköna dagar men fick egentligen inte något större projekt gjort i år. Tre barn i olika åldrar med olika mat och sovscheman slukade liksom upp den mesta av tiden. Men det finns ju helt klart värre saker att lägga sin semester på än dessa sötnötter så väl är ju det. Och en sommar utan större produktivitet med mer fokus på umgänge känns bara ljuvligt. Märta och sysslingen Alina har busat och tjivats ikapp varje dag. Stor kärlek, nästan som syskon. Det blev en sorg att kramas hej då igår. 

Så inga fönster har skrapats och den övre hallen som jag pratade om och visade bilder på blev orörd och är i samma skick ännu. Och jag gillar egentligen den som den är. Det är en liten fin påminnelse om hur illa det såg ut (och då är rummet dock i fint skick om man jämför med övriga rum i huset) när Richards farmor och farfar köpte gården och vilken otrolig renoveringsresa de gjort. Men samtidigt vore det ju fint att fixa till rummet så att den matchar resterande. Att skjuta på framtiden...
Vad som dock gjordes i år var att ta ner den tornadofällda lönnen och fylla upp vedförrådet. Nu har vi ved för många kalla vintrar och en börjar lite smått att längta efter sprakande brasor, svampskogar och längdskidspår på åkrarna i byn. Ett härligt vinterhalvår väntar!

I sommar pulade jag endel ute på dass av alla ställen, något som startade redan första veckan på landet. Dasset behöver alltid dammsugas ur och torkas av efter en vinter då små spindlar och andra sköna kryp tar det till sitt fort när vi inte är på plats. Mellan de faluröda brädernas springor blåser allt möjligt in och gräs, damm och grus lägger sig som en matta över alla ytor. 
Men förutom denna städning gick jag lös och piffade med blommor, gamla plåtburkar som hittades i snickarbon och skapade en tavelvägg av skitgubbar.

Den loppisfyndade skita-i-skogen-tavlan som jag visade är jag så nöjd med. Den blev verkligen klockren här på väggen. Motivet i kontrast till den vackra ramen älskar jag.
Alla ramar är loppisfynd och ännu står några tomma. Men en ram fyllde jag med en bild från en tidning på den största skitgubben av dem alla - Trump. Ett perfekt ställe för honom tycker jag. 

Dasset gick från...


Till...

Små saker och detaljer som ändå gör skillnad och får det att bli lite fint och mysigt. 

Jag måste ju även passa på att visa några fina gamla skisser, när vi ändå är inne på ämnen som är lite vågade.

Ovanför vår snickarbod finns tre rum som idag är oinredda och som står tomma. Tre rum som enbart består av oslipade plankgolv och väggar av grovt timmer. 
På några av dessa stockar finns det små nakna damer, med undantag för hatt, uppskissade och daterade med 1880. Fantasin sätter sprätt på en gång här, eller hur!?

Liknande inlägg

Sommarens bästa fynd

I lördags bar det av till loppismarknaden i Ludvika igen. Ganska mycket samma lika som dök upp i stånden. Samma säljare även denna vecka, så jag betade av det relativt fort. Men jag var där barnfri denna gång och kunde ändå rota runt i lugn och ro. Och visst gav det resultat. 


Jag tror bestämt att jag gjort sommarens bästa fynd med en vit ullduffel från det gamla klassiska brittiska märker Gloverall. Deras dufflar ligger på mellan två- och femTUSEN kronor. Och jag fick hosta upp en ynka femtiolapp. Ren och skär lycka! Den är perfekt i min storlek men behöver en tvätt då en liten fläck finns vid bröstet. Vitt må kanske inte vara den bästa färgen, för en föräldraledig kicka, men å som jag älskar den och nästan längtar till att få pulsa gula höstlöv fram i min nya duffel.