Vi tar INTE seden dit vi kommer

(null)     
Dag ett och på agendan står lite acklimatisering, packa upp och handla sånt som används dagligen. Vi flyttar ju hem till Rich pappa så ett gediget basutbud finns redan i skåpen, vilket är skönt, men för barnens olika frukostvanor behövs lite komplettering. 
I matvarubutikerna möter vi direkt en enorm skillnad mellan Sverige och USA. Allt är större och mer här. En ganska vanlig analys. Men det en tänker mest på nu är gällande påsarna. Plastpåsarna. De är här av sämre kvalitet, tunna och sköra, är gratis och det strösslas fullkomligt med dem! 
(null)

Tillskillnad från hemma där vi kommit längre i omställningen då påsarna kostar, finns som miljö-ish-varianter och där det även anses som normalt att avstå påse, att den i kassan faktiskt frågar om en vill ha en eller att det framförallt nu är mer än vanligt att ta med sin egen påse. Vilket vi nu självfallet gjorde här.
(null)
Redo för shopping med tygpåsar. Känns extra kul med svenska O’girl och Tomas Andersson Wijs textrad tryckt på två av kassarna. 
(null)
Passande text i detta land (harkel: Dump Trump) 
(null)
En tog i affären ett svep förbi vinhyllan i jakt på nåt gött till kvällen. Tänkte att en flaska amerikanskt rött skulle få följa med hem dagen till ära. Annars dricker vi mest franskt eller övrigt europeiskt för att det är kortare transport till Svedala men också ack så gott. Konstaterade här att eco-sortimentet i denna butik lös med sin frånvaro.
(null)
Några få utmärkande lappar fanns.
(null)
Men erbjudande-skyltar i rött var mer vanligt.
(null)
Så vi shoppade med egna medhavda påsar och även fast vi var allena av besökarna att göra så så märktes en stor skillnad från förra gången vi var här, för cirkus två år sedan. En tillsynes ickereaktion över våra påsar från tjejerna i kassan! Sist vi var här var vi konstiga. Nu, kanske inte normala, men ändå kändes bemötandet mer okej. Har marknaden mognat? Blåser förändringens vind? Konsumentmakt jo man tackar! 
(null)









Kommentera inlägget här: