103,6%

(null)

Det är svårt att känna sig pepp i denna hetta just nu. Huvudet går som i slowmo, en känner sig uppblåst som en ballong och varje morgon en slår upp ögonen och ser solen strila in genom linnegardinerna och en borde känna mys och ro i hela kroppen så är det mer som "Nähä, inte inatt heller! Jävla skit, då kör vi en dag till med denna +20 kg kagge." 
Gravidappen visar att en är 10 dagar över tiden, i vecka 42 och att 103,6% av graviditeten är avklarad. 103,6%!!! En satsar visst på 200% och en elerfantgraviditet här? 
Folks glada tillrop som "Tjenare tjockis!" eller "Är det tvillingar, hehe?" eller "Oj vad stor du blivit!"  peppar inte direkt och är nåt som en ifrågasätter starkt just nu men har faktiskt också gjort under hela graviditeten, samt de tidigare två. Vad är det med dessa kommentarer? En har bitit av endel personer  muntligt och snäst tillbaka, även fast en i huvudet mer bitit av dem huvudet deras, åter igen som nån splattrig actionfilm. Men allt som oftast finner en sig själv bara svälja det och acceptera’t och skrattat fast känslan i kroppen är illa till mods. Varför? Jag förstår faktiskt inte alls varför dessa kommentarer hoppar som grodor ur folks munnar! Finns det något annat socialt sammanhang där det är okej att kommentera någons kropp där det inte betts om det? Och att det görs sarkastiskt, ironiskt, elakt eller med glimten i ögat-kärleksfullt? Har du inget snällt att säga så håll då snattran! Basta! 
En har aldrig varit en sån person som glöder och tycket att själva graviditeten är fantastisk och en dans på rosor. Att låna ut sin kropp på detta sätt må vara en häftig grej men här njuts det inte av det direkt. Tyvärr. Sen finns det en gammal anorektisk bakgrund också - way back - som kanske ärrar och inte hjälper till direkt. Det kunde ju inte du veta när du öppnade din trut lite humoristiskt, men åter igen, just därför, har du inget snällt att säga så var då hellre tyst. Jag kommenterar inte dig så snälla låt bli mig! Om du inte har nåt snällt att säga!!
För några helger sedan när vi var på en cykelloppis i Trädgårdsföreningen kom en tjej efter mig bakifrån och tog tag i min arm. En trodde först att jag tappat nåt men hon sken upp med hela ansiktet när jag vände mig om frågande och hon sa "Förlåt, men jag måste vara säga Guuu vad du är vacker!". Som jag blev paff, stum och rodnande rörd. Till dig vill jag verkligen säga TACK! för du gjorde verkligen min dag och hela min graviditet! :)
Mer sånt mellan varandra! Gravid eller inte. Mer snälla kommentarer och glada tillrop. Eller vad säger ni? Är en bara ett hormonellt överreagerade vrak just nu eller har nån annan mötts av liknande ovälkomna tillrop?

Kommentera inlägget här: