Berns, Mormoner och mormor, samt lite bubbel då

Här bidde det tyst, visst. Hur ska en liten gumma hinna? Ibland får en sig en takeställare över detta orimliga tempo. Mitt prio när tiden är knapp ligger ju då såklart hos familjen. Så bloggen får sig en törn. Hoppas ni har överseende.
Det är svårt att förtså ibland hur dem som bloggar flera gånger om dagen hinner med. Men jag tröstar mig med att endel av dem också lever på att blogga och de flesta har inte heller en vild bäbi som lever rövare och skriker hej vilt. Pöh! Detta inlägg nedan har tagit mig två och en halv dag att skriva nu. Inte för att det är något häpnadsväckande sensationellt innehåll eller djupgående på något sätt. Mer för att en hinner med tre ord innan någon ropar "Mamma!". Så ser livet ut just nu. Och inlägget före detta, haha, jag har nog aldrig läst så mycket stavfel. Det liksom genomsyrades av småbarnslivets multi tasking. Not good! Resultatet är inte bra, någonstans. Så detta fick helt enkelt ta sin tid...
Hallåj på sej!
Hoppas ni mår fint och haft en härlig helg! Det har jag. En förträfflig sådan! I fredags var jag ute och käkade med en granne och vän, samt med hennes tjejgäng. Så kul med nya härliga bekantskaper och goa kvinnor. En riktig power-boost för själen. 
I lördags drog vi till Stockholm hela familjen och checkade in på hotell Mormor. Vi vaknade till ett snöslask i Linköping och Richard fick kvickt byta däck på bilen för att vi skulle kunna komma iväg säkert. Jag fixade med hela packningen och gjorde en "tornado" hemma för att slippa komma hem till ett kaos senare på söndagen. En snabbstädning som mer består i var sak på sin plats. Jag springer som en virvelvind och plockar upp en sak i ett rum, genom ett annat och plockar upp nästa sak, vidare in i nästa där något lämnas och något nytt hämtas...Runt, runt, runt. Upp och ner, hit och dit. En tio minuterstädning som gör under. Lite skit i hörnen står jag ut med om det bara är undanplockat och ser rent ut, hehe.
Väl framme hos mormor så grillade vi korv och fikade. Sedan gick hon och Richard med hundarna och barnen till parken. Jag fick egen tid och kunde duscha i lugnan ro och göra mig iordning för kvällens galej. Jag hade som överraskning köpt biljetter till A book of Mormon till Richard och mig i Fars Dagpresent och även bokat bord på Berns Asiatiska, där vi träffades för cirkus nio år sedan.  
Vi konstaterade att, förutom bröllopet i somras, så var det två år sedan som vi hade barnvakt och var iväg helt själva på middag och event. Då i New York. Extra härligt nu då att även vara tillbaka på brottsplatsen.
 
Dessa kristallkronor! Och klockan där på väggen. Precis där under. Där! <3
 
Efter en utsökt middag bestående av många små rätter gick vi till China Teatern precis bredvid och fick skratta oss igenom musikalen A book of Mormon. Eller "mormors bok" som Märta Myran trodde vi sa. Bubbel i pausen, som sig bör och när föreställningen var slut stod ett stort gäng killar från Mormonkyrkan utanför och delade ut sin bibel Mormons bok. Jag tyckte det var så härligt att de gick med vågen, marknadsföringsmässigt, och såg en chans att få ut sitt budskap istället för att gå emot och beklaga sig över att en musikal upprättats humoristiskt på deras tro. Supertrevliga killar som åkt hit till Sverige, lärt sig svenska och nu stod utanför teatern var och var annan kväll. Själv kände en sig varken träffad av budskapet eller tron men vi är alla olika. Och det är precis så det ska vara!
 
I söndags drog vi iväg en repa till Tom Tits hela familjen. Lunch, lek och experiment tills det sprutade ur öronen på oss alla fyra och det blev dags att hoppa in i bilen igen för att fortsätta resan hem. Stället kändes ganska slitet, i mina ögon som också vart där många gånger som liten, men det var väldigt uppskattat av barnen. Vi bygde broar, gjorde slajmiga maskar i kemisalen och gick igenom kroppens alla delar.
Franks favorit var sparkcykeln som styrs spegelvänt, eller vad man ska säga. När styret svängs åt höger så svänger sjäva cykeln vänsteristället. Jag är så sjukt imponerad av hans balans. Att stå på en tvåhjuling utan att hålla i sig och låta mig styra och svänga, utan att han ramlar. Om han lärt dig surfa före sin tvåårsdag är jag inte ett dugg förvånad! 
Märta fastnade mest för denna enorma såpbubbla som kunde bli större än henne själv. Förundran, förtrollning och fascination över dess enorma storlek. Den står på önskelistan nu och en viss person tycker att vi lätt borde kunna bygga detta av allt som ändå bara ligger och skräpar i garaget. 
Så, det var en liten helgsammanfattning det. Äntligen! :) Sisodär två och en halv dag senare... Men imorgon blir det pyssel igen! Wohoo!
 
 
Kommentera inlägget här: