GUGGA!

I våras när vi var uppe på landet över Valborg ramlade Frank ur gungan vi har där. Inget större fall och allt gick bra. Nu när han lärt sig gå gör han värre vurpor flera gånger om dagen här hemma. En del av lärprocessen. Men bebisgungan på landet sjöng verkligen på sista versen. Den och hela gungställningen har hängt med sedan Richard var liten så det är väl ändå ett klart godkänt betyg, att ha varit i tjänst i trettio år cirkus. Gungställningen är fortfarande stabil och bra det var bara dags att byta ut en av gungorna. 

"Finns det inga bebisgungor i trä?"

sa jag och tyckte att jag hade en ypperlig affärsidé på gång. Jag har nämligen ALDRIG sett en bebisgunga i trä! Bara i plast. 

Men det finns sa Richard och så var min unika idé tydligen redan uppfunnen. Och han visade mig bilder som bevis. 

Dagen efter var vi hos min mamma i Stockholm och jag gick som vanligt på en loppis där nära. Bland alla prylar och pinaler stod där plötsligt vad jag aldrig tidigare skådat live: en gunga i trä! 

Tack och bock Erikshjälpen i Spånga. Etthundra riksdaler senare satt den sen i körsbärsträdet hemma i vår trädgård i Linköping och där har Frank gungat och gungat. Och gungat.... Eller

"GUGGA!"

som han skriker näst intill lite agresivt men uppskattande. 

Tanken var ju som sagt att denna gunga skulle upp till landet i somras. Men en hade inte riktigt huvudet med sig när det packades. Den glömdes kvar. En annan nygammal loppades då på den stora loppismarknaden i Ludvika. Dock en i plast. Men loppad ändå. Bättre att återanvända än att bidra till nyproduktion tänker jag. Så nu har vi en på varje ställe. Och när Frank tröttnat på att GUGGA! (om det någonsin sker?!) så återgår de självklart in i återanvändningens kretslopp.

Liknande inlägg

Anonym:

Vi har en trägunga i vardagsrummet, mycket poppis på vintern 😊

Svar: Vilken kul grej att ha den inomhus! Älskart!
Emilia Bernehjält

Kommentera inlägget här: