Som flytande och kallt guld

 
Tidigare i veckan hade vi släkt på besök på gården. Kusiner till Richards faster och pappa. De hade inte varit här på 30 år och jag hade aldrig träffat dem. Så det fanns mycket att prata om och berätta. Vi satt ute och fikade i solen och de hade med sig den ljuvligaste av presenter. Sin egen honung. 
För en sån som jag, som käkar minst en honungsmacka till frukost varje dag, var det mer än välkommet. Denna honung känns dock finare och lyxigare än vad som kanske ska läggas på en limpmacka. Och just nu ligger den faktiskt i frysen. För det är det unika med deras honung, att de genom nedfrysning senast en vecka efter skörd behåller sina probiotiska och antiinflammatoriska egenskaper. Förstå att bara kunna öppna frysen och få ta en sked och låta smälta på tungan. Som flytande guld.
 
 
 

Liknande inlägg

Kommentera inlägget här: