Slaggårdsbröllopet - del 1

 
Idag firar vi treårig bröllopsdag, läder tydligen, och det är väl hög tid att visa lite bilder på hur resan från detta...
 
 
...till detta...
 
 
...gick av stapeln.
 
Jag och Richard träffades på vintern för nio år sedan och redan första sommaren åkte jag med honom upp till gården här i Dalarna i en vecka för att träffa hela tjocka släkten. Vi brukar skämta om hur jag föll pladask. Inte för honom eller hans underbara familj då, utan för Slaggårn här. Den vackraste byggnaden jag vet. Ett riktigt Ernst-projekt.
 
 
Gården som köptes på 70-talet av Richards farmor och farfar är en bergsmansby belägen i södra Dalarna och består av fem hus, varav ett är huvudhuset som vi alla bor i. Resterande är förvaringsutrymmen, snickarbod med mera.
När de tog över gården hade den stått tom i en herrans massa år och var i ett minst sagt fallfärdig skick, med jordstampade golv, så därmed påbörjades ett livslångt renoveringsprojekt.  
 
 
 
 
 
 
Slaggårn som tidigare använts som ladugård skulle enligt köpekontraktet rivas, men då farmor och farfar hade så mycket jobb med att få iordning storhuset hanns det aldrig med innan hela byn sedan blev K-märkt. Och tur är väl det! För det är verkligen byns skönhet, enligt mig.
I en hytta i byn producerades järn från järnmalm som bröts i gruvor och brott i närheten redan på 1500-talet. Slaggsten kallas den restprodukt som blev kvar av malmen och den framträder än idag på många ställen i byn och kännetecknas av sin blåturkosa eller grönskiftande yta. Slaggårn är murad med kalkbruk och denna slaggsten så namnet Slaggård kommer just som en ordlek därifrån. Slaggsten + ladugård (laggård) = Slaggårn. 
 
 
När jag klev in i Slaggårn för första gången var det kärlek vid första ögonkastet. Trots att det framför ögonen bara låg bråte och 50 år gammalt koskit blandat med plåtskrot, halm, muslort och annat skräp som slängts in. Men jag föll och såg potentialen i att göra huset till ett superfint boendehus. Fast gärna först en lokal för en hejdundrandes fest. Visst skriker bilderna nedan: Let´s get married! ;)
 
 
 
Midsommar 2013 firade vi med ett stort gäng goa vänner här på gården och bunkrade även upp med munskydd och arbetshandskar, dryck, frukt och godis i stora mängder för att på midsommardagen få hjälp av alla att tömma Slaggårn på bråte. På mindre än tre timmar gick vi från...
 
 
 
 
 
..till...
 
 
En fantastisk start för att komma igång med bröllopsplanerna. Heja underbara vänner! Utan dem skulle det inte gått. Alls!
 
Året som följde bestod i att laga golvet för att göra det både stabilt för bord och bänkar men framförallt för att göra det sväng om och dansdugligt. Var och varannan helg spenderades i den gamla ladan. Tak stöttades upp och ruttna balkar byttes ut. En scen bygdes av lastpallar för svängiga Sweet Emma and the Mood Swingers och en bar sattes ihop av bråte som jag sparade under röjandet. En gammal grind, en lastpall och ett stycke korrigerad plåt. En tager vad en haver e ju min melodi!
 
 
 
 
 
 
To be continued...med dekoren och piffet till den stora dagen, en hejdundrandes fest och ett strömavbrott. Men först ska jag ut och skåla i ett glas bubbel med mannen min. Champagnefrukost, dagen till ära! Önskar er en finfin dag! // e

Liknande inlägg

Kommentera inlägget här: