Det vete 17 och lite julsummering

(null)
De sista timmarna av 2017 tickar på och vi är hemma igen efter en vecka i Stockholm med familjen min och julfirande i dagarna...flera. En har tappat räkningen.
Ljuva känsla att hänga med familjen så länge och så tight. Men även ljuva känsla att få komma hem till sig och sitt igen. Ljudvolymen med fem illbattingar som stormtrivs ihop är hyfsat hög kan jag säga. Så kul att kusinerna är så nära i ålder och busar så bra ihop.
En hann med att fylla 35 bast dagen innan julafton och vi dukade upp med konfiterad anka, eller konfundersam som jag alltid lyckas kalla det. En rätt som jag och Richard käkade för x antal år sedan på en liten spricka i väggen-restaurang i Paris vid namn Le Petit Canard. Där han för övrigt friade i det mest svamlande och gölliga frieri en upplevt. Då har jag förvisso också bara upplevt ett. Övriga är sedda på film men ja ni vet. Jag svarade i varje fall JA! 
Så anka stod på menyn. Bubbel, gitarrspel och sång även så. Vi sjunger alltid Julkväll på Hawaii och Mössens julafton. Sen blir det ett blandat medley av nytt och gammalt. 
(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

På självaste julafton klädde vi upp oss hela familjen och gjorde ett försök till att fota barnen. 
Gav dock snabbt upp och jaa...
(null)
Få fem illbattingar att sitta still och titta in i kameran. Hur gör en?
(null)
Jag slängde på mig en gammal loppad blåsa. Samma som förra julen faktiskt. Återanvändning deluxe! 
Sen kom tomten och vi vuxna körde en Julklappspel med tärning. Lagom nivå på klapphysterin och alltid lika kul när flera tävlingsgalningar samlas runt ett bord.
(null)
På födelsedagen bidde det btw denna loppade pärla. 60 pix på Röda Korset. Tack och bock! 

Åter till julen. Ett av vår familjs bidrag till julbordet i år var efterrätterna. Och när en har svårt att välja. Vad görs då? Jo, allt!
(null)

(null)
Saffranspannacotta med passionsfrukt, Tiramisu, Risalamalta och Lingoncheesecake med pepparkakskross. Hur gött som helst vill jag lova!

Så nu är vi hemma igen och stökar. Imorgon är det nyår och vi får två grannfamiljer över på galej. Hela huset osar just nu av bränt smör i ugn. Hoppas brandlarmet inte går! Och det är allmänt stök och kaos med tvätt och uppackning. Som sig bör. Som vanligt. Och som alltid. Tjohoo! Men som alltid brukar vi även lyckas vända runt det och bli kalar i tid. Från stök till flärd. Vi får la se om detta även blir fallet imorgon.
Jag har inte hunnit med att skriva något fab avslut för detta år. Än! Vet faktiskt inte om jag vill. Eller orkar. Men en skulle nog vilja summera det med Det vete 17! För en är nog så klar med ett år som det går att bli. Det har privat för mig handlat mer sjukdom, överlevnad, jobb och mental fight än renovering och mys. Även om det inte alltid synts här. Nu är en bara så taggad och pepp på att fira in 18 med goa vänner och grannar. Heja livet!
Lovisa:

Lovisas tips för att få 5 kusiner att titta in i en och samma kamera: Titta hit, sitt still och le. ANNARS FÅR NI INGA JULKLAPPAR!!

Funkar bra ur bildsynpunk. Uppfostransmässigt...lite mer svajigt där 😬😅

Svar: Haha, bästa du! ❤️ Den skulle en kört! Next year! För en misstänker att ”problemet” kvarstår då. Tack! 😂😘
Emilia Bernehjält

Kommentera inlägget här: