Mitt hjärtas hus med den blå dörren

Efter bilhaveri och kaospackning, långt och roligt telefonsamtal från släkten i USA samt spontanbesök från härliga vänner kom vi äntligen iväg mot landet och en mysig valborgshelg. Tanken var att rulla på morgonen men det blev istället vid middagstid. Som sig bör rullade vi tre kvarter innan en av oss ropade "Å nej, jag glömde..." Denna gång var det Richard som glömt uniformsbyxorna. Hade blitt en skoj examen i nästa vecka. Men vi vände om så nu är det frid och fröjd. 


Just nu är vi inne i byn och kör en loppisvända. Då finns mottagning och uppkoppling. På gården är det total radioskugga. Om en inte ställer sig på en sten i kohagen och slickar på elstängslet för lite extra kräm. 
Men ack så skönt det är med påtvingad nedkoppling. Det är avkoppling ändå på något vis. Instagrams bilder förblir suddiga och laddar aldrig upp så en kan bara gissa vad omvärlden vill visa. 

En tekanna till min blåvita porslinssamling har just loppats för tre guldpengar. Kalasfynd! Och mer ska det bli idag, hoppas jag!

På återhörande och hej från ett sakta lunkande landetgäng. Trevlig lördag på er // e